Recension böcker om klimatet

Boken ”The Blue Economy” av Gunter Pauli

Kaffe genererar 99,8% skräp, bara 0,2% intas. Skräpet passar bra att odla ostronsvamp, shiitake samt reishi (Ganoderma lucidum) på. Kaffe är också ett hårt träslag och kan ersätta ek när shiitake ska odlas. Dessa svampar efterfrågas av den växande kinesiska medelklassen och Kinas ekskogar är under hårt tryck. Svamp är kolesterolfri och fettfri, proteinrik mat. Kaffeodlaren får bara en tiondels cent för en kopp kaffe som säljs för 3 dollar. En höjning med 3000. En till odlaren och 2999 till alla andra. Kaffesumpen är redan steriliserad så den är bra att odla svamp på. Varje kilo skräp producerar minst ett halvt kilo svamp och substratet som blir kvar kan användas som djurmat eller jordförbättringsmedel. Vattenhyacint kan också användas för att odla svamp på, djuren äter inte själva vattenhyacinten men äter det som blir kvar efter att svampen skördats. Vattenhyacinten är introducerad till Afrika och växer som tusan där. När te odlas används bara en tiondedel av en procent.

Gunter Pauli har samlat ihop en massa idéer och skriver om dem. Men han har också startat ZERI, Zero Emissions Research and Initiatives som startat svampodling i flera delar av världen. I Zimbabwe finns Chido Govera, som blev föräldralös vid 7 års ålder. Hon hade då en lillebror och en nästan blind mormor att försörja. När hon var 11 fick hon chansen att gå en kurs i svampodling och kunde försörja sin familj. När hon blev äldre gick hon en kurs till för att inte vara beroende av att ZERI skickar henne material och nu har hon 7 fosterbarn och reser runt i Afrika och ger andra föräldralösa barn och kvinnor chansen att lära sig odla svamp.

https://www.thefutureofhope/who-is-behind-it-/about-chido

https://www.thefutureofhope/gallery/mushrooms

Gunter Pauli menar att den globala livsmedelsindustrin och skogsindustrin har en enorm potential i mat och jobb att frigöra genom att odla svamp på skräp. I Nordamerika odlar vissa skogsägare svamp på det som blir över. Materialet placeras i körspåren så att körskador lagas.

Boken innehåller även andra exempel på uppfinningar, t.ex. de som härmar olika djurs förmågor och flera exempel från Sverige. Eftersom boken nu är några år gammal är det intressant att googla personerna och företagen för att se vilka det blev något av.

Boken "Det är vi som är klimatet" av Jonathan Safran Foer: Författaren är skicklig, han berättar anekdoter som börjar som sidoprojekt som sedan vävs in i historien. Boken handlar inte så mycket om vad som kommer hända med klimatet, mer om hur vi reagerar på klimatfrågan och att vi inte tar den på allvar. Han uppehåller sig länge vid skillnaden mellan att veta om hur det förhåller sig med klimatet och att ta in konsekvenserna i sitt eget liv. Han argumenterar för att vi ska sluta äta kött, åtminstone till frukost och lunch. Han refererar till Project Drawdown som jag skrivit om under menyvalet "Klimatlösningar" men tar inte in att de kommit fram till att de viktigaste lösningarna är att ge flickor utbildning och kvinnor tillgång till p-medel, samt att fasa ut kylmedlen (flourerande kolväten, HFC) i kylskåp, frysar och luftkonditioneringsanläggningar. Vindturbiner på land och att inte slänga mat är också större än att äta mest vegetabilier och att återställa och bevara tropiska skogar. Men visst han nämner detta snabbt i boken och påpekar att köttdistribution kräver en köldkedja och även hotar tropiska skogar genom att dessa fälls för att ge plats åt betesmark för nötboskap och foderodling. Boken är tryckt 2020.

Boken ”Sex grader – vår framtid på en varmare jord” av Mark Lynas är bitvis spännande, men den stora frågan får läsaren inget svar på – än: Kommer det att bli så här? Om boken stämmer med den framtida utvecklingen så blir det en femma i betyg så klart och en skrämmande framtid. Den andra frågan man grunnar på är, är det inte precis de som borde läsa boken som inte kommer att göra det? Boken är indelad i delar, en grad, två grader, tre grader ...

Boken ”Den obeboeliga planeten” av David Wallace-Wells, ”Omkring hälften av alla koldioxidutsläpp som människan någonsin gjort har skett de senaste tjugofem åren”, ”Klimatförändringarna har redan sänkt hastigheten på Golfströmmen med 15 procent”, ”En skövling av Amazonas mellan 2021 och 2030 skulle frigöra 13,12 miljarder ton kol” i jämförelse släppte Kina 2017 ut 9,1 miljarder ton och USA 2018 ungefär 5 miljarder ton. Här är de mest intressanta utdragen ur en bok som annars är mellan.

https://doi.org/10.1038/nclimate2554

Boken "Att lära sig dö i antropocen" av Roy Scranton börjar med att författaren befann sig i Irak 2003, som en del av de amerikanska styrkorna. Då läste han en gammal samurajbok om att förlika sig med döden. Varje dag mediterade han över sin egen död. Han anser att loppet redan är kört i fråga om klimatförändringarna och att tiden vi har kvar bäst spenderas på kultur, helst gammal, och filosofi. Boken gavs ut 2015 i USA och 2019 i Sverige.

Boken ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till” av Pär Holmgren är en bra genomgång av allt som hör klimatfrågan till, inklusive kritik av det ekonomiska systemet. Det finns både fördelar och nackdelar med det. Nackdelen är att om man hängt med skapligt så är det inga nyheter. Fördelen är att om man vill läsa en första bok för att sätta sig in i frågan så kan man läsa denna. Boken publicerades 2019.

Boken ”Big World Small Planet – välfärd inom planetens gränser” av Johan Rockström och Mattias Klum är tråkig, den bara maler på om samma saker, det hade räckt med 15 sidor. Men det finns några guldkorn: ”IEA medgav i World Energy Outlook att peak-oil förmodligen inträffade 2006.” ”Den mängd fosfor som finns i en enda persons urin motsvarar ungefär vad som behövs för att gödsla livsmedel till en person.” Med ”reducerad jordbearbetning vänds inte jorden med en plog. Istället görs minst 15 centimeter djupa fåror längs planteringslinjer, som blir djupare än vad de blir med vanlig plöjning. Detta skapar ”mikrodiken” där regnvatten samlas och jordbrukarna kan på så vis fördela exakt mängd växtnäring. Tanken är att efterlikna naturen så mycket som möjligt och bygga upp organiskt material och biologisk aktivitet, vilket i sin tur ökar produktiviteten. ”