När man satsar sina slantar på klimatlösningar, vill man så klart veta vad som är mest effektivt. En grupp forskare har jämfört ett 80-tal olika lösningar och sållat fram de mest effektiva:

Att ge flickor utbildning och kvinnor tillgång till p-medel är den åtgärd som har starkast klimateffekt. Sedan kommer att se till att det inte läcker kylmedel (flourerande kolväten HFC) från kylar och frysar samt luftkonditioneringsanläggningar, speciellt när dessa tjänat ut sin livstid och ska kasseras, då kommer 90% av utsläppen. 2019 började världen byta ut HFC i nya produkter mot t.ex. propan (C3H8) eller ammoniumjon (NH4+). HFC är en växthusgas som är 1000 till 9000 gånger starkare än koldioxid.

Vindturbiner, på land, är också en viktig del av lösningen. Stor effekt har också att inte behöva slänga mat, att äta till största delen vegetabilier, samt att bevara och återställa tropiska skogar. Dessa nämnda pajbitar är de största, men när man ritar in dessa i ett pajdiagram har man ännu inte kommit till mitten. Resten består av en mängd olika lösningar, förändringar i jordbruket till exempel.

Om du vill veta mer kan du googla Paul Hawken, Project Drawdown eller titta på:
https://www.youtube.com/watch?v=u7K5M-jaHk8

Om du bara vill se pajdiagrammet börja 10 min in i klippet.

Om du endast är intresserad av hur mycket det kostar och hur mycket man sparar, hoppa in på 15:30 i TED-klippet:
https://www.ted.com/talks/chad_frischmann_100_solutions_to_reverse_global_warming

Om du inte förstår engelska kan du läsa sammanfattningen här: Att göra allt kostar 29 biljoner dollar över 30 år, och sparar 74 biljoner dollar över 30 år. Per år kostar det alltså under 1 biljon, jämfört med globala BNP på över 80 biljoner per år.

För att klara klimatutmaningen behöver koldioxid dras ur atmosfären. Ett förslag på hur detta kan göras har givits av amerikanska forskare som vill odla alger i haven, genom att pumpa upp näringsrikt vatten från djupet. På detta sätt kan havsöknar förvandlas till prunkande områden.

Detta förslag finns i två varianter: Att bara pumpa upp vatten, med en pump som drivs av vågkraft, från 350 meters djup till ytan, och vänta på att pyttesmå alger ska flytta in. De följs sedan av små fiskar och andra djur som äter alger, som valhajar. Därefter kommer större fiskar som äter de små, och därefter ännu större rovfiskar... Till slut kommer andra hajar och tonfisk.

Den andra varianten är att pumpa upp vattnet till en anlagd tångodling. Den består t.ex. av brunalger, som kan växa en upp till en halvmeter om dagen. När tången växer blir den tyngre och plattformen den planterats på sjunker. Även här flyttar fiskar och andra djur in. Läs mer på www.climatefoundation.org. Eller titta på 2040 framtidsfilmen på SVT-play. En bit in kommer avsnittet om marin permakultur: 56.30.
https://www.svtplay.se/video/25034974/2040-framtidsfilmen?start=auto